Den onda cirkeln

Pengar. Har man pengar så ordnar det sig förr eller senare. Allt i livet handlar dock inte om pengar. Men om livet kallas fotboll så är verkligheten sådan. Pengar är livsviktigt för att hålla verksamheten i rullning. Ju mer pengar du har tillgång till, ju fler vägar öppnas för dig för att nå framgång. Med pengar på fickan så är kanske inte världen perfekt för det, men du riskerar knappast att tillhöra botten. Syniskt och hemskt? Ja, kanske. Men den moderna fotbollen är sådan.

ÖIS stora problem har i år och dar varit just pengar. Eller snarare bristen på dem. Lag som IFK Göteborg drar in pengar per automatik i stan (ICA?), men också p g a av en långsiktig plan med djupt rotade traditioner vad gäller ungdomssatsning o s v. Man har en väl utarbetad plan. Man fostrar, utvecklar och säljer. Det har blivit en framgång och ungdomar som får chansen att välja lag vet om det. ÖIS var där en gång i tiden men det känns inte som att ÖIS är det självklara förstavalet i nuläget om man nu inte har några speciella band till klubben sedan innan och står i valet att välja klubb i stan.

ÖIS har de senaste åren hamnat lite på efterkälken känns det som. Ja, på efterkälken lite här och var. Stålbadet och lågkonjunkturen i ÖIS varumärke, som påbörjades i samband med f d klubbdirektören Stefan Herre Eriksson en gång i tiden skulle städa upp ekonomin, har inte riktigt än släppt sina klor om ÖIS-gården. Det känns fortfarande som att ÖIS står rätt darrigt i sammanhanget och det är fortfarande trögt på sponsorsidan och man förstår nu, efter det här året, att folket på ÖIS-gården jobbar som djur för att dra in varenda penny till klubben. Skall det vara så? Hur länge håller det? Hur länge orkar dem? Vad är drivkraften bakom den outtröttliga arbetsinsatsen? Var ligger målbilden? För jag förutsätter att man har en.

Som supporter är det lätt att ställa krav. Det skall vi givetvis också göra och folket på ÖIS-gården skall respektera det. Samtidigt känns det som att vi supportrar måste respektera arbetet på ÖIS-gården också. Att respektera är dock inte det samma som att lovprisa eller att hålla med klubbens beslut och agerande i alla lägen. Det är mer det att ha en förståelse för hur jobbigt det kan vara att driva en klubb som ÖIS i de lägen där man som supporter känner att man bara vill spy galla över situationen, trögheten i beslut och framförallt resultaten på plan.

Det som har slått mig det senaste är att ÖIS mer och mer hamnar i en ond cirkel. Frågan är om klubben någonsin kommer att ta sig ur den? ÖIS påbörjade en uppåtgående trend 2008 (där trenden i många år innan hade pekat åt det motsatta hållet) och man vann Superettan. Vi var tillbaka i Allsvenskan. Allt gott så långt. Ranäng & Co lovade en stabil och full realistisk plan över hur ÖIS sakta men säkert skulle etablera sig i Allsvenskan för att sedan ta sig upp mot toppen i serien och t o m slåss om guldet. En viktig signal till sponsorer och oss supportrar, men givetvis också till fotbollsspelare ute i landet när klubben sen går på värvningsoffensiven. Men efter det gångna året känns det som om att ÖIS flexade musklerna lite väl hårt för att ganska så snabbt få sig en välriktad känga i solarplexus. En smäll man aldrig återhämtade sig ifrån förrän det var försent. Åge i all ära. Det gick bra mycket bättre för klubben efter det att han kom in som förstetränare. Inget snack om saken. Men det var som sagt försent. ÖIS var mer på efterkälken än vad man klarade av att hantera. Igen. Sen när har ÖIS visat sig vara som starkast när de som bäst behöver det? Ja, slutspurten den här säsongen motbevisade inga tvivlare.

Varför skall det vara "på håret" för ÖIS hela tiden? Iallafall när det gäller viktiga saker. Varför skall ÖIS alltid vara ute i sista minut med saker? Varför har man inte en nykter syn på ordet "framförhållning"? Varför skall vi supportrar alltid stå ut med allt från sena beslut, segdragna förhandlingar, misstag med kontrakt och regler kring nya spelare? Är det bara vi som ser sånt här? Nej, givetvis inte. Sponsorerna läser ju också tidningarna och lyssnar till rykten. De läser säkerligen också våra forum och bloggar runt om på nätet. De känner naturligtvis samma sak som oss om de verkligen är ÖISare i hjärtat.

Frågan är hur många gånger ÖIS kan ringa sina sponsorer och säga "Vi vet att det inte gick så bra förra gången, men nu j-lvar. Nu kommer vi att sats!". För oss supportrar som står på läktaren är det en sak. Vi betalar vår medlemsavgift. Vi betalar vårt årskort om vi kan. Det är vår hjälp ekonomiskt till klubben. Det är inte så lite, men det är knappast samma risk som en sponsor tar i form av investeringar med flera miljoner till spelarköp och andra områden som klubben måste satsa på för att bli en etablerad klubb i Sveriges högsta liga. Det handlar om mycket stora summor och frågan är om en sponsor gång på gång kan motivera att stödja en förening som uppenbarligen inte har marginalerna på sin sida och framförallt verkar ha problem att förvalta chanserna man får.

Att det allsvenska året 2009 inte blev som det var tänkt har inte en enda orsak som man kan peka på. Det är istället resultatet av många bäckar små. Ett osannolik oflyt tillsammans med en dålig utvärdering av truppen innan säsongsstarten och hur den skulle hålla på högsta nivå är 2 vikta orsaker. Det måste ses som ett stort fiasko. Sen alla "små" misstag med spelarlicenser som inte blev klara i tid. Inte bara en gång, utan två gånger på målvaktssidan t ex. Stress, ångest och sömnlösa nätter. Så såg det ut för personalen på ÖIS-gården när man insåg läget. Är det så en klubb skall drivas? På håret och med en omänsklig arbetsbelastning där insatserna närmast kan jämföras med att försöka välta väderkvarnar, och när man kommer en bit påvägen så visar det sig inte räcka till. Anledningen? Man var inte ute i god tid. Man hade inte tid eller resurser nog för att göra en korrekt bedömning. Det är lätt att vara efterklok, men jag tror knappast någon kan prata bort den här säsongen med att säga att "det hände så plötsligt, vi hann aldrig reagera". ÖIS gick kräftgång i serien under hela vårsäsongen och blev historiska på kuppen. Sug på den!

ÖIS hade intäkter att vänta inför den allsvenska comebacken. Nu när man åker ut direkt får man istället rikta in sig på bra mycket mindre intäkter och rätta mun efter matsäck. Givetvis blir också möjligheterna bra mycket färre i samband med att intäkterna minskar. Hade man varit ett företag som sålde brödlimpor så hade det förmodligen inte sett så illa ut. Man hade budgeterat för bra och dåliga tider och man hade framförallt haft chansen att stödja sig på trender och förebyggande åtgärder. Men framförallt så behöver ju människor bröd hela tiden. Nu är det idrott det handlar om. Kärnan i verksamheten finansieras genom individer som vill skänka sina pengar till klubben för att den skall nå framgångar. De här människorna fortsätter att vara givmilda sålänge de känner att det känns meningsfullt i något hänseende. Antingen att de får tillbaka något ekonomiskt efter sin investering eller att de helt enkelt bara gör det av ren välvilja för att de får ut glädje av det i form av att se sitt lag vinna och ta titlar. ÖIS ligger inte i närheten av något av det och har egentligen inget att erbjuda mer än att de skall upp i Allsvenskan igen. Räcker det? Hur skall de isåfall gå tillväga? För det räcker ju inte att lova något den här gången och sen inte förvalta ännu ett tillskott av kaptial från finansiärerna. Eller?

Ja, rent logiskt så får jag inte ihop ÖIS situation just nu. Det känns rätt rörigt. ÖIS är numera en klubb som spände musklerna, lovade ett allsvenskt kontrakt till samtliga runt om klubben, men misslyckades. Löftet införlivades inte. Intäkterna minskar i o m degraderingen i seriesystemet och nu står vi där med byxorna nere vid knäna och skall helt plötsligt lova ett snabbt återtåg för finansiärerna. Samma finansiärer som gav oss pengar förra gången? Ja, för tro mig. De kommer att behövas kapital nu. ÖIS förlorar en ansenligt stor summa på att åka ur Allsvenskan. En summa som jag tror man hade räknat med om man letar långt in i hjärtat på de som jobbar på ÖIS-gården och med ÖIS varumärke. En summa som hade hjälpt till att behålla de stjärnspelare som man har lyckats värva till klubben trots det brokiga året. Nu ser det istället rätt mörkt ut. Inga pengar är lika med inga större utrymmen för spelarvärvningar. Möjligen kan man finasiera visst underskott genom att sälja Zavadil, Santos och någon mer som faktiskt kan generera en lite större summa vid en försäljning. Men vad blir kvar då? Ja, knappast ett lag som är med och slåss om en allsvensk plats. Moment 22 alltså.
Sen vad gäller den administrativa personalen på ÖIS-gården som i nuläget är varslade? Ja, ÖIS klarade uppenbarligen inte av den administrativa pressen med det manskapet man hade där i år. Det var uppenbart att man gjorde missar som för mig känns som om att de orsakades av press och hastiga beslut, helt utom kontroll för att det är för få. Hade man haft en större stab, med tryggare, utarbetade, processer kring hur man hanterar vissa situationer så hade det här med målvaktslicenserna i år aldrig hänt t e x. Det är jag säker på. Det verkar istället handla mycket om vad specifika personer har i huvudet, odokumenterat, som ligger till grund för vilka beslut som tas och inte. Vad talar då för att nedskärningar på kansliet skall ge oss ett bättre ÖIS? Inget. Intäkterna fattas för att behålla all personal som det ser ut nu. Det är givetvis enkel matematik för att få en sådan kalkyl ihop. Men ser man till vad ÖIS behöver så verkar det knappast vara klokt att skära ner på personalen på kansliet. Tvärt om! Man borde satsa på att ha en stab med kompetenta människor som gör det de är bäst på och inte sätts på poster "bara för att". Tendensen har tyvärr kännts så de senaste åren...? Kanske är det inte givet att f d spelare per automatik skall få en framstående roll i klubben efter avslutad aktiv karriär som tack för trogen tjänst? För att slippa spekulationer så säger jag inte att Dick Last inte är lämplig som sportchef på ÖIS-gården, men jag ifrågasätter ändå den "outtalade regeln" att man nästan förutsätter att en spelare som lägger av skall få någon form av tjänst inom klubben direkt. Vem säger att en person, bara för att han är en riktigt schysst kille/tjej, passar för uppiften utan någon särskild erfarenhet eller utbildning? För mig är klubben och arbetet i den för viktigt för att bygga på ryggdunkningar och "goa gôbbar". Skall man nå framgång så behöver man kompetens och verktyg för att nå dit.
Det kanske är dags att skicka upp lite konsulter som kan lära ÖIS hantera saker efter "mallar" (eller kalla det processer) så att man inte glömmer av saker när det börjar osa hett.

Slarv, slarv och slarv. Det funkar inte att slarva om man nu inte har marginaler för det. ÖIS är en fattig klubb som mer eller mindre upphör att leva om de inte får generösa tillskott av sponsorer. Ja, laget skulle självklart leva vidare utan stora sponsorer men knappast i den form som vi alla vill se ÖIS i. Vi har varit nära avgrunden så vi vet hur det känns. I en stad som Göteborg finns det många som slåss om samma kaka. Det gäller att erbjuda något som de andra klubbarna inte har för att vinna sponsorernas gunst. Då går det inte att gång på gång slarva och göra något halvdant. ÖIS befinner sig annars i en ond cirkel, svår att ta sig ur. Satsa då på personal som vet vad de gör och därmed minimerar risken att slarva i arbetet. Vi supportrar kan faktiskt ställa det kravet på vår förening. Jag längtar efter att få känna stolthet över hur vår klubb sköts. Att få känna att klubben är påväg framåt och uppåt. Att slippa läsa massa dravel i tidningar om hur ÖIS går på knäna, glömmer paragrafer i spelarkontrakt o s v. Kanske "småsaker" men som tillsammans blir nagel i ögat om man pratar förtroende. Visst, det är mänskligt att fela. Men jag tycker att det har blivit lite för mycket av den varan de senaste åren. Jag vill att ÖIS skall bli rejält och något man kan räkna med. En förening som vill nå framgång och bygger långsiktigt på en bred front. Jag vill ur den här onda cirkeln.