Jag kände att såhär dagen efter den ack så viktiga matchen mot GAIS att det var viktigt att ta sig en titt på vad resultaten har blivit hittills i Allsvenskan för ÖIS. Det känns som att ÖIS har förlorat hela tiden, vilket nästan är fallet men inte riktigt. Jag hade faktist glömt en hel del märkte jag. Eller heter det "förträng en hel del"?
Såhär har ÖIS resultat blivit fram tills igår:
- ÖIS - GAIS 1-5
- MFF - ÖIS 3-0
- ÖIS - Örebro 0-1
- IFK Gbg - ÖIS 3-0
- ÖIS - AIK 0-1
- TFF - ÖIS 2-1
- ÖIS - BP 1-1
- HBK - ÖIS 2-1
- ÖIS - Häcken 0-1
- KFF - ÖIS 1-0
- Helsingborg - ÖIS 3-1
- ÖIS - DIF 0-0
- IFE - ÖIS 3-0
- ÖIS - GFF 2-2
- Hammarby - ÖIS 0-1
- ÖIS - Hammarby 0-0
- ÖSK - ÖIS 2-2
- ÖIS - IFK Gbg 1-2
- GAIS - ÖIS 1-0
Där har vi resultaten. Det är ingen vacker syn för en ÖISare och oavsett med hur mycket man förlorar med så är det ju faktiskt en förlust där man tappar 3 poäng. ÖIS har tappat väldigt mycket under resan. Fast mest på uddamålsförluster hur konstigt det än kan kännas.
Av de 19 omgångar som har spelats hittills har ÖIS lyckats vinna 1 gång. Vinsten mot Hammarbty borta på Söderstadion. Man har spelat oavgjort hela fem gånger och förlorat 13 matcher. Av de 13 förlorade matcherna så har man förlorat med uddamålet i 9 matcher. De gångerna man har förlorat stort så har motståndet varit topplagen i serien bortsett från premiärförlusten mot GAIS och sen också efterföljande match mot MFF. Båda de två första matcherna var ju rätt så speciella för spelarna. Premiär är alltid en premiär och det var dessutom ett derby. Sen efterföljande match var hemmapremiär för MFF på deras nybyggda Swedbank Arena vilket säkert inte heller var lätt att spela efter en svidande stor förlust mot GAIS. Mentalt tung uppförsback redan från start alltså.
Det går ju inte att snacka bort den här säsongen och komma på en massa dåliga ursäkter men det jag vill komma åt, kanske mest för min egna skull, är att ÖIS faktiskt inte har blivit utklassade i varje match trots 13 förluster. Kanske vore det enklare att ta den här säsongen med en nypa salt om så hade varit fallet. ÖIS har inte heller varit utspelade i förlustmatcherna och man har ändå stått emot bra, men givetvis fungerar det inte att vinna matcher på enbart defensiv. I våras, och även i viss mån nu, så saknades ett fungerande anfallsspel. Till slut klappar man ihop om motståndaren kommer till anfall efter anfall. Så har det ju ofta sett ut på ÖIS matcher däremot. Iallafall under vårsäsongen. Efter sommaruppehållet har det sett något bättre ut. Men en förlust är alltid en förlust oavsett hur liten eller stor den är och det har blivit onödigt mycket av den varan i år.
Det som fått ÖIS till den situation som laget nu befinner sig i handlar mer om laget i sig än om motståndarna. ÖIS har bjudit motståndarna på onödigt många gratischanser när matchen har stått och vägt hittills och så var också fallet igår mot GAIS. Det var ÖIS som bjöd GAIS på 1-0 när matchen står och väger. Återigen är det ÖIS som först viker ned sig. Återigen är det ett personligt misstag som får laget att börja agera nervöst över hela banan.
Som jag ser det så handlar det här om att man inte lyckats skaffa sig spelare som på riktigt faktiskt håller på allsvensk nivå. Jag skall inte gå in på detaljer och personer för det handlar ju om en hel säsongs misstag och dem är inte gjorda av en enda person eller ett par enstaka spelare. Det handlar om att ÖIS har ett undermåligt lag och att man inte har lyckats att balansera truppen inför återtåget till Allsvenskan. Man har gjort ett ganska så stort misstag från ledningens håll. Givetvis så har jag respekt för den ekonomiska faktorn i det här, för det kostar ju att köpa in etablerade allsvenska spelare på samtliga positioner i ett lag. Men frågan är vad kostnaden egentligen blir i det långa loppet om man inte satsar på rätt spelare? Jag är inte säker på att ÖIS klarar ett snabbt återtåg till Allsvenskan om man åker ur nu i höst, vilket ligger väldigt nära till hands just nu. Det enda jag hoppas nu är att ledningen börjar inse allvaret och börjar rusta för hur man skall agera om ifall att, för det finns ingen tid att förlora om ÖIS åker ur. Man måste ha en plan för det nu eller åtminstone börja planera för det så att man inte står där som om man vore tagen på sängen när det svarta Superettan-hålet öppnar sig under fötterna.
Åge Hareide har rätt. ÖIS kan inte ge upp nu. Det är den 18:e September idag (vilket påminner mig om att det snart är löning. Trevligt.) och än återstår det ett antal matcher. Förmodligen räcker inte ÖIS egna resultat framigenom för att klara nytt allsvenskt kontrakt, utan man måste förlita sig på andra lags resultat in i det sista. Men chansen finns. ÖIS spelare borde oavsett tänka på sin egen framtid som fotbollsspelare och kämpa för att visa sig från sin bästa sida, även om det är bra motigt just nu. Vill man ha en karriär inom eller utanför ÖIS efter säsongen så bör man nog se till att skärpa sig och ta tag i det här. Jag tror personligen att Åge Hareide är rätt man på rätt plats just nu och jag tror och hoppas att han kan ryta till och iallafall kräva 100% hängivenhet i arbetet på träningar och på plan resten av säsongen. Det måste finnas mer att ge från vissa spelare och finns det inte det så borde Åges hårda drillning öppna ögonen för klubbledningen och se vilka spelar som är värda att satsa på inför framtiden.
Som supporter känns det givetvis tröstlöst att behöva slitas mellan hopp och förtvivlan som man har gjort i snart en hel säsong. Det skall inte behöva vara såhär men givetvis är det en del av sporten. Någon måste förlora föra att någon annan skall kunna vinna. ÖIS är Allsvenskans stora förlorare i år och det är allt mer uppenbart efter gårdagens match. Personligen undrar man hur länge man skall orka bry sig och när man gör klokast i att lägga sig på rygg och tänka på annat än ÖIS. Jag känner att jag faktiskt börjar ge upp lite nu. Det är som att sitta bak på en hästdroska i en hästkapplöpning och piska på hästarna som en idiot och känna att spannet börjar knappa in på dem framför, för att sedan märka att hästarna är helt slut och tappar igen mot de andra hästpannen framför. Hur länge skall man hålla på att piska hästarna för att få ut än mer av energin? Hur mycket får man ut av att mana på när man uppenbarligen ser att de inte kommer mer kraft ifrån dem? Även om ÖIS spelare inte riktigt tuggar fradga av trötthet än så ser det hyfsat håglöst ut nu från supporterhåll iallafall. Det känns som att många suckar tungt och faktiskt börjar förlika sig med tanken att motståndarlagen heter Landskrona BOIS, Ljungskile SK, Jönköping Södra och liknande nästa säsong. Frågan är vad spelarna känner inombords och vilka möjligheter dem ser med handen på hjärtat? Jag hoppas att de orkar vara proffsiga nog att fullfölja den här säsongen med hjärta och visa oss supportrar att de kan bättre än vad de t ex visade upp igår.
Inlägg
0 kommentarer:
Skicka en kommentar