Positivismen känns i kropp och själ!

Jag vet inte vad det är egentligen. Det är mer bara en känsla. Vaknade idag och tittar ut. Det är gråmulet som vanligt i Göteborgsområdet. Inget speciellt egentligen utan allt är oroande vanligt. Eller? Nja, jag är inte alls i tankar om jobb, världens ekonomiska kris, om man skall skicka in mer pengar den här månaden till cancerfonden eller andra viktiga saker. Jag känner mig istället mer lekfull i sinnet och minns direkt att jag varit glad sedan första sekund efter det att klockan ringde vilket den gör varje morgon. Samma tid varje dag.
När tankarna går till vad det är som gör mig så glad så kommer jag fram till att jag trivs med livet just nu i allmän mening. Jag har medvind helt enkelt. Inget speciellt har hänt men det är en period i livet där allt går ganska bra personligen. Man lägger inte ner värst mycket arbete och man har precis så mycket tid så att man känner att man hinner med saker. Iallfall känner jag så. Jag tror ni vet vad jag menar. Ibland är man i fas och tillfreds helt enkelt. Det är bara att njuta av stunden.

I alla dessa pusselbitar som verkar ligga på plats för tillfället är ju givetvis känslan till ÖIS 2009. Efter många år av berg och dalbana så verkar klubben äntligan ha fångat uppåtvindarna. Det andas positivism bland spelare och ledare sedan början av förra säsongen egentligen, fast det är kanske först nu man som supporter verkligen vågar slappna av, ge efter, och insupa den känslan också. Som ÖIS-supporter är man inte bortskämd. Lillebror, rikemanslag... Ja, ÖIS lag får utstå mycket kritik bland de andra Göteborgsklubbarnas supportrar sett till historien och inte nog med det så har man som supporter alltid gått och haft lite magont inför varje kommande säsong då ÖIS skall redovisa ekonomin. "Klarar ÖIS elitlicensen i år?" är en fråga som man antingen själv har ställt sig eller så har man läst den i media. Flera år av ekonomiska problem i klubben har gjort att man flertalet gånger frågat sig rent ut sagt; "Vem fan bär ansvaret för det här? Vem sköter pengarna där uppe (på ÖIS-gården) och vem kan inte räkna plus och minus?!" Sett till de tankarna så har det varit mycket negativ laddning.
Kryddat på detta så har ÖIS haft en högst medioker trupp under åren, och resultaten har blivit därefter. Givetvis har detta samband med det tråkiga ekonomiska läget som varit. Truppen har kanske inte varit speciellt dålig sett till kunnandet alltid utan mer att man lagt homogeniteten åt sidan när man har värvat. Att spelare och ledare skall funka ihop och ha skoj på träningar och matcher. Det som är det allra viktigaste. Utan glädje lyckas inget lag. ÖIS har samtidigt levt med samma verklighet som vilken annan mer eller mindre framgångsrik klubb gör. Kravet från sina supportrar att prestera, i vått och torrt. När det går dåligt så ökar det kravet givetvis. Svårt läge för spelare och ledare när det negativa då inte stannar på planen utan följer med hem till ÖIS-gården där spelarna märker att det är något som inte stämmer, baserat på vad som skrivs i media och hur styrelsen uttrycker sig. Vilken spelare kan klandras i ett sådant läge för att inte prestera på plan?

Man brukar ju säga att ett lag byggs bakifrån och framåt. Från backlinje till anfall. Frågan är dock om inte ett lag byggs med utgångspunkt ännu längre "bak". Givetvis är det så. Ett lag byggs av en styrelse, ordförande och sportchef. Det är organisationen inom klubben som sätter ribban och bär ansvaret för vad som sker på planen senare. Det är mycket begärt att lägga skuld på spelare och ledare i sådant läge. Samtidigt är det också svårt att identifiera problemet och se nyktert på det som supporter i stridens hetta och när det först visar sig. Det är inte utan dåligt samvete man får ransaka sig och ta tillbaka vissa beskyllningar man har gjort under åren som varit nu närmast. Både till Janne och vissa spelare i ÖIS. Jag är beredd att ta tillbaka en hel del som jag har yppat i forum mm nu när man ändå har facit i hand. Sen är väl inte jag så förbaskat annorlunda än andra. Det är lätt att be om förlåtelse när det går bra såklart... ÖIS är ju på en helt annan kurs nu som är positiv! Jag önskar dock att jag vore lite bättre människa även i motgång. Jag skall tänka på det, men förhoppningsvis behöver jag inte ta tag i det väldigt snart. Förhoppningen är ju att ÖIS skall fortsätta i postiv riktning!

Men åter till den här morgonen och nuläget. ÖIS är tillbaka till Allsvenskan! ÖIS köper spelare som får fotbollssverige att häpna (Santos). Lars Ranäng känns som en gubbe med hår på bröstet. Att håret gör honom erfaren vet jag inte men det känns som att han sitter inne med sunt förnuft, erfarenhet men framförallt handlingskraft. Något som är mycket välkommet för Örgryte IS. Han har en vinnarskalle som ingjuter mod hos spelare och ledare och det känns som att framgång är det enda som gäller för att få ÖIS på fötter. Visst, det ställer en hel del krav, men så länge kraven är realistiska och alla förutsättningar skapas med lugn och ro så är de absolut nåbara.
Som ÖIS-supporter kan man väl känna viss förundran över hur man kan teckna ett kontrakt med spelare som Santos, med tanke på den bristfälliga ekonomiska kollen man verkar ha haft på ÖIS-gården tidigare, men jag måste ändå känna förtroende för styrelsen och Lars Ranäng i det här. I och med Lars Ranängs intåg på ÖIS-gården är det nya tider. Med tanke på hur Lars har pratat i media redan innan förra säsongen om ÖIS ekonomiska läge så litar jag på att han tar med alla parametrar i beräkningarna när ÖIS sedan knyter ihop säcken för säsong 2009. Att klubben kan gå back är jag beredd på men jag hoppas att medlen finns där för att täcka upp och att man hela tiden jobbar på att bli ett lag som hamnar på plus varje säsong långsiktigt. Att visa det för oss supportrar är nog det viktigaste den närmaste tiden med tanke på allt som varit hittills. Jag känner dock som sagt stort förtroende för ÖIS ledande personer i nuläget och jag känner en försiktig optimism om resultaten på plan inför kommande säsong, oavsett vad alla experter säger. Lars sa att vi skulle upp till Allsvenskan inför 2009. Det gjorde vi. Lars säger att vi i första hand skall klara oss kvar i Allsvenskan 2009. Det är jag säker på att vi gör.

Jag tror att ÖIS är i Allsvenskan för att stanna (för evigt vet jag inte men för ett bra tag!), även om det kommer att bli tufft. Vi kommer att sitta och se ÖIS på Göteborgs nya fotbollsarena, Gamla Ullevi. Med en kall folköl (det får duga) kommer jag att stå och njuta och se ÖIS överraska redan i år.