Ja, det var inte utan en förhoppning om att det skulle bli sanning som jag igår tog mig ned till Gamla Ullevi för öppnandet av Intersportaffären i samma byggnad. Först och främst var jag ute efter en fin ÖIS t-shirt till min sambos dotter inför premiärmatchen som hon skall med på men samtidigt så hade jag ju en högst självisk tanke i åtanke - Att få en autograf och en handskakning med Kung Marcus som skulle vara nere på Intersport för att signa souvenirer någon gång under dagen. Till mitt stora förtret så visste jag inte den exakta tiden då han skulle vara där men hoppades att jag hade kommit ihåg rätt. Jag hade ju läst det någonstans...
Bilen ställde jag i garaget under Ullevi och tänkte med det samma att det skulle bli skönt att lämna den här betongklossen bakom sig nu i o m att Göteborg har fått en äkta fotbollsarena. Påväg till Gamla Ullevi möter jag ett hyfsat välkännt ansikte. GAISaren Wanderson. Hm... Han skulle ju också signa tröjor nere på Intersport. Hoppas att jag inte hade missat Marcus nu och att det hela var över. Jag hastade vidare och ser att det är förvånadsvärt lite folk i anslutning till Intersportaffären när jag kommer runt hörnet och kan blicka ut över platsen där bl a hamburgerkedjan MAX har öppnat en restaurang. Till mitt stora förtret ser jag en liten skara icke bättre vetande, glada, människor i blåvita matchtröjor utanför den förhållandevis stora Blåvit-shoppen. Inte nog med det. Jag ser jordfräsen Håkan Mild en bit längre bort. Skall den här dagen på stan verkligen inte sluta bättre?
Jag skyndar på lite extra och tar mig förbi de blåvitas shop och går in på Intersport som ligger vägg i vägg med Blåvit-shopen och möts av en vägg med rödblå souvenirer i den hörgra halvan av affären. Vackert! På den vänstra sidan hänger de något mindre skimrande grönsvarta prylarna. De prylar som Wandeson möjligen fick skriva sin namnteckning på om det nu var några GAISare där och köpte något. Det var nämligen väldigt få människor i affären och jag var då ganska säker på att jag även hade missat ÖIS-kalaset.
Men just i denna tanke så hör jag en röst precis bakom mig som säger "Ursäkta mig att jag är sen". Där var Marcus Allbäck. Han slängde snabbt av sig sin jacka för att lika snabbt ta på sig en ÖIS-tröja, redo att börja dagens förvärv. Som på en given signal så fylldes butiken upp och en stilla och vördnadsfull kö bildades framför det "barbord" som stod till förfogande för Marcus. På bordet stod en mugg med pennor i färgerna svart och guld. Svart för de försiktiga och guld för de som trodde på SM-guld redan nu. Iallfall om man får tro Marcus tolkning till färgerna rätt.
Jag ryckte tag i en klassiskt rödblå ÖIS-halsduk och en ÖIS t-shirt i barnstorlek som skulle passa sambons dotter perfekt. ÖIS-emblem på bröstet och texten "Allbäck" på ryggen med siffran nr 11. Det kunde inte bli bättre. Jo... förresten. Jag anslöt mig till den väntande skaran i kön och väntade tålmodigt på min tur. Jag skulle krydda tröjan med något som skulle göra den praktiskt taget unik. En äkta autograf från Marcus Allbäck.
Till sist var det min tur. Både jag och Allbäck hälsade på varandra och jag sa till vem tröjan var tänkt och var han skulle skriva någonstans. Inga konstigtheter. Han fyllde i en av de vita siffrorna på ryggen med sin snygga stilrena namnteckning och jag tackade för det hela och sträckte fram handen och lade till "Lycka till nu!". Han tog emot handen och sa "Tack!" med ett leende.
Ja, frågan är vem som var gladast av oss två. Hela grejen - från det att jag bestämde mig för att fixa en autograf på tröjan, och ställde mig i kön, tills dess då jag var påväg ur butiken med jordens största leende - var över på någon minut. Det är dock något jag kommer att komma ihåg väldigt väldigt länge. Från att tro att ett besöket i Intersportaffären skulle bli ett högst vanligt besök i just en Intersportaffär så förvandlades det hela till en mer eller mindre idolskimrande pojkdröm. Marcus Allbäck är för alla ÖISare en kung. Han är förbannat mycket ÖIS helt enkelt och hans ordval om ÖIS och föreningen i helhet är unik när man ser till hur han uttrycker sig i media. Han är spelaren som älskar ÖIS lika mycket som oss supportrar och det gör honom så stor.
Det är helt enkelt en stor ära att ha fått trycka Marcus Allbäcks hand!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ja det är alltid spännande att få trycka en föredettings varma hand...
Härlig historia Mikael! Hoppas vi ses på söndag!
Skicka en kommentar